Alkohol och droger
Det är en självklarhet för de flesta att inte dricka alkohol eller använda andra droger innan man sätter sig vid ratten. Ändå har vi i Sverige i genomsnitt 15 000 resor varje dag med förare som är så påverkade att de skulle dömas för rattfylleri om de upptäcktes. Alkohol påverkar människan på många sätt. Här kan du läsa om vad som händer när alkoholhalten ökar i blodet.
Sämre syn
När alkoholhalten i blodet ökar, minskar förmågan till samarbete mellan ögonen. Det leder till sämre förmåga att bedöma avstånd. När man blir riktigt berusad kommer dubbelseendet. I mörker är effekterna särskilt påtagliga. Redan vid mycket låga promillenivåer ökar bländningskänsligheten och mörkerseendet blir sämre.
Längre reaktionstid
Reaktionstiden blir längre redan vid låga promillenivåer. Det gäller särskilt i situationer som är komplexa och där man snabbt måste välja åtgärd.
Svårare att koordinera
Alkoholen bedövar det centrala nervsystemet. Därför blir samspelet mellan muskler och nerver sämre. Det blir svårare att göra mjuka precisa rörelser.
Uppmärksamheten avtar
Hjärnan klarar inte av att ta in information från ett lika stort synfält som när man är nykter. Effekten blir något som kallas tunnelseende. Det innebär att man missar väsentlig information.
Tröttheten smyger sig på
Alkoholen har en dämpande effekt på kroppen även om man kan känna sig stimulerad. Man märker inte att tröttheten smyger sig på.
Alkoholpåverkade klarar inte kritiska situationer
Rattfylleri leder inte alltid till olyckor men risken ökar. Det beror på att den alkoholpåverkade inte klarar de kritiska situationer som då och då uppstår. Det räcker inte att köra extra försiktigt. Kritiska situationer kan alltid uppstå, som att en älg eller ett barn plötsligt dyker upp framför bilen.
Även låga promillenivåer kan göra att föraren inte klarar situationen utan en olycka inträffar.
Individuella skillnader
Skillnaden är stor mellan hur alkohol påverkar olika personer. Graden av påverkan kan till och med variera vid olika tillfällen hos en och samma individ. Kön, kroppsvikt, vad man ätit och hur mycket, vad man druckit och under hur lång tid är faktorer som påverkar promillenivån. Starksprit ger högre promillehalt än motsvarande mängd alkohol i form av vin eller öl.
Dagen efter
Normalt förbränner vi i genomsnitt 0,15 promille alkohol per timme, men förbränningshastigheten varierar mellan individer. Det finns inget mirakelmedel som påskyndar förbränningen, utan tiden är helt avgörande. Prestationsförmågan kan vara påtagligt nedsatt dagen efter trots att promillehalten är noll. Den effekten kan sitta i ganska länge och man bör därför avstå från körning dagen efter.
Bältsanvändning
Använd alltid bilbälte! Genom att använda det halveras risken för att du ska dödas eller skadas svårt vid en kollision. Efterspänn bältet och se till att höftbandet löper över höften.
Bilbältet ska fånga upp kroppen så mjukt som möjligt vid en krock. Det ska samtidigt se till att kroppen inte kastas ur bilen eller slår i inredningen eller inträngande delar. Bilbältet minskar risken för att dödas eller skadas svårt med 50-70 procent!
Konstruktionen av ett fordons övriga säkerhetssystem utgår från att man använder bältet. Utan bilbältet fungerar fordonets skyddssystem inte som det är tänkt. Även om fordonet är försedd med krockkuddar måste alltid bilbältet användas.
Bälteskonstruktionen
Bältesbandet i bilbältet är inte helt stumt utan konstruerat för att ge efter något vid belastning för att minska den kraft som bröstkorgen utsätts för då kroppen bromsas upp vid en frontalkrock. För att ytterligare minska den belastning som bröstkorgen utsätts för är vissa bilar idag utrustade med bilbälten försedda med s k kraftbegränsningsanordningar för framsätets sittplatser. Vid krocken kommer därför överkroppen att förflyttas fram en liten bit. Det är viktigt att göra det här framkastet så litet och kontrollerat som möjligt för att undvika att slå i ratten eller instrumentpanelen eller andra inredningsdetaljer.
Du kan själv påverka detta genom att efterspänna bältets diagonalband, det som löper över bröstet och axeln, och se till att höftbandet löper över höften och inte över magen. Av samma anledning är det olämpligt att använda tjocka ytterkläder under bilbältet. Om det inte går att undvika så se till att åtminstone höftbandet löper under ytterkläderna. Det är speciellt viktigt att gravida kvinnor ser till att höftbandet löper under magen.
Bältesförsträckare
De flesta nya fordon är i dag utrustade med bilbälten med s k bältesförsträckare för de främre sittplatserna som automatiskt drar åt bilbältet i krockögonblicket för att minska framkastet. Funktionen av dessa är sådan att bilbältesbandet dras in något i bilbältesrullen (ca 10 cm) i krockögonblicket men efter krocken finns ingen ytterligare kraft som drar åt bandet.
Det finns även lösningar där bältet sträcks genom att bälteslåset drar till bältesbandet. Den kraft som drar i bandet är anpassad så att den åkande inte löper risk att skadas då bandet sträcks. Möjligheten att öppna bälteslåset efter en krock påverkas inte av om bilbältet är försett med bältesförsträckare eller inte.
Nära halsen
Många fordon är idag försedda med bilbälten som har en justerbar övre fästpunkt. Den ska justeras så att bilbältet sitter komfortabelt. För att fungera ordentligt ska bilbältet ligga an mot axeln så nära halsen som möjligt. Du bör inte luta sätets ryggstöd för mycket bakåt eftersom det kan leda till att du glider under bältet vid en krock. Dessutom kan en alltför tillbakalutad sittställning öka risken för nackskador s.k. whiplashskador.
Många undersökningar har visat att trepunktsbälten skyddar bättre än höftbälten. Om du väljer en bil som har tre sittplatser i baksätet ska det därför finnas ett trepunktsbälte även på mittplatsen.
Hastighet
Hastigheten är helt avgörande för hur svårt människor skadas i en trafikolycka. Om alla höll hastighetsgränserna skulle många liv sparas.
Det kan vara lika farligt att köra för fort som att falla utför ett stup eller från ett högt hus. Men vi uppfattar inte automatiskt hastigheten som farlig när vi åker bil. Det beror på att vår hjärna fortfarande reagerar som om vi levde på stenåldern. Våra gener har inte hunnit anpassa sig till utvecklingen. Därför inser vi direkt faran med att falla från en höjd, men inte med att krocka i 90 km/tim.
Hastigheten är helt avgörande för hur svårt människor skadas i en trafikolycka. Ju högre hastighet desto allvarligare skador. Hög hastighet bidrar också till att olyckor över huvud taget inträffar.
Om alla höll hastighetsgränserna skulle drygt 100 liv sparas varje år. En lägre medelhastighet har även andra fördelar. Bland annat minskar bränsleförbrukningen och därmed koldioxidutsläppen.
